Arkiv | februari, 2009

Ökad barnfattigdom med krisen

28 Feb

För två veckor sedan kom Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdomen i Sverige. De understryker att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter som utbildning samt fysisk och psykisk hälsa. Rapporten ges i år ut för sjunde gången och handlar om barnfattigdomen år 2006, vilket är den senaste statistik som finns tillgänglig.

Statistiken är alltså tagen i en tid då Sverige sedan flera år varit inne i en högkonjunktur och barnfattigdomen var då den lägsta sedan mätningarna påbörjades. Ändå levde 229 000 barn i fattigdom i Sverige 2006, vilket motsvarar 11,9 procent. Även klyftorna mellan de rikas­te och fattigaste barnfamiljerna öka­de under denna period och en majoritet av de fattigaste barnen hade utländsk bakgrund eller levde med en ensamstående förälder. Trots att barnfattigdomen har minskat under 2000-talet har klyftorna fortsatt att öka till att 2006 vara de största sedan mätningarna inleddes.

 År 2006 levde 30,2 procent av Sveriges barn med utländsk bakgrund i fattigdom, jämfört med 6,3 procent av barnen med svensk bakgrund. Av dem som levde med en ensamstående förälder var 25,9 procent ekonomiskt utsatta, jämfört med 8,1 procent av dem med sammanboende föräldrar. Mest utsatta var barn som både hade utländsk bakgrund och levde med en ensamstående förälder, hela 49,2 procent levde i fattigdom. Rosengård i Malmö hade den högsta barnfattigdomen, 62 procent. I storstäderna finns både de allra fattigaste och rikaste områdena. Torslanda i Göteborg hade den lägsta andelen fattiga barn, 2,6 procent. Barn är generellt mycket medvetna om sin egen och familjens ekonomiska situation. Om man lever i fattigdom påverkar det direkt barnets möjligheter att följa med på skolutflykter, utöva fritidsaktiviteter, köpa nya kläder etc.

Det finns också exempel på barn i Sverige som inte kan äta sig mätta varje dag. Den ekonomiska krisen slår hårdast mot dem som redan är fattiga. Högerpolitiken som bedrivits under de senaste åren har gjort att barn är mer utsatta idag än tidigare. ”Den ekonomiska krisen kommer sannolikt att leda till att barnfattigdomen ökar igen i hela Sverige. Det finns också stor risk att klyftorna mellan de rikaste och fattigaste barnfamiljerna vidgas ytterligare”, varnar Rädda Barnen. För att få bort barnfattigdomen i Sverige är de grundläggande förutsättningarna att alla har rätt till jobb, bostad och en lön som man kan leva på. Dagens kris visar tydligt att detta inte är något som kapitalismen kan erbjuda utan att det krävs en socia­listisk kamp för att fördela samhällets resurser så att alla kan leva ett bra liv.

Matilda Eriksson

Annonser

MARX HADE RÄTT 2 möten med RS

20 Feb

marx

Marx hade rätt – ett socialistiskt svar på krisen

Öppet möte med Rättvisepartiet Socialisterna

Torsdag 26 februari kl 19.00

Västra Brogatan 8b (samlingslokal), Malmudden

Marx 2009

En dag av debatt och diskussion om kapitalismens kris, vänsterns uppgifter och kampen för global socialism.

Lördag 28 mars i Stockholm A

rrangör: Rättvisepartiet Socialisterna

Anmälan: 0920- 220874, rs.lulea@socialisterna.org

Alla sa kunna delta på fritidsaktiviteter

16 Feb

Nya alarmerande rapporter kommer om barn som växer upp i familjer med svag ekonomi. ”Den ekonomiska krisen har sannolikt gjort att barnfattigdomen ökat och fortsätta att öka i många kommuner”, pekar bland annat Rädda Barnen på i sin nya barnfattigdomsrapport. Året 2006 levde närmare 4 500 barn i fattigdom i Norrbotten. I dag kan den siffran vara betydligt högre, befarar Rädda Barnen

Barn som växer upp i familjer med dålig ekonomi har inte möjlighet att följa med på skolutflykter som kostar pengar. Det kan handla om en sådan sak som att ett liftkort måste betalas själv för att åka med skolan att åka skidor eller att betala avgiften för bad själv eller extrapengar till matsäck, vilket leder till att barn i familjer som inte har den ekonomiska situationen sjukanmäler sina barn som då aldrig kan följa med skolan på utflykter, vilket i sin tur skapar en situation som kan skada elever på sikt. Utanförskap och mobbing kan vara några effekter.

– Vi uppmanar kommunerna i Norrbotten att de ser över kostnader och avgifter i barnomsorg, skola och på fritidsverksamhet för att undvika att de får diskriminerande effekter, säger Carin Johansson, distriktsordförande för Rädda Barnen i Norrbotten.

Grundskolan ska vara helt avgiftsfri enligt Skollagen, men samtidigt sägs att ”enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna” får förekomma. Det gör att vissa skolor ändå låter eleverna betala vissa aktiviteter. Piteå kommun till exempel har inte någon policy för avgifter i grundskolan.

Rättvisepartiet Socialisterna vet att det till exempel förekommer resor för elever till det populära slalom och snowboard berget Kåbdalis och då tvingas eleverna betala liftkortet själva, de som inte har råd har ingen möjlighet att följa med vilket i sin tur skapar utanförskap för elever med dålig ekonomi.

– Men eleverna behöver inte följa med och skolan kan också ordna andra aktiviteter, säger Carina Hammarsten, Barn- och utbildningskontoret i försvar.

Rättvisepartiet Socialisterna menar att alla avgifter inom skolan bör tas bort. Undantag ska inte finnas, alla ska nämligen kunna åka med på alla aktiviteter på skoltid eller som rör skolan och dess aktiviteter. Istället ska kommunen skjuta till pengar så att alla elever kan åka på fler studedagar och fritidsresor.

RS Piteå

Kamp för säker arbetsmiljö

14 Feb

Efter lång kamp av ständiga påpekanden om livsfarlig arbetsmiljö tvingas nu Piteå Kommun att stänga sju klassrum på Strömbackaskolans gymnasium. Under flera år har såväl elever som lärare klgat på hälsoproblem som kliande ögon, hudutslag och irriterade luftvägar, hälsoproblem som kan bero på mögel.

Ett huvudskyddsombud som i ett brev till 100 kollegor uttryckte sin skarpa oro över hälsoproblemen som kan ha med inomhusmiljön att göra och bristerna i de åtgärder som vidtagits blev uppkallad till tre chefer och utskälld. Cheferna ifrågasatte hennes agerande.

Nu har man hittat Stachybrotrys chartarum, ett elakartat svartmögel. Trots att personal och elever under flera år klgat och varnat för mögel har detta inte tagits på allvar. Trots att det mellan åren 1989 och 2004 var 12 lärare som insjuknade i canser, vilket man oroade sig för hade ett samband med de kliande ögonen och luftvägarna.

Efter 2004 har ytterligare nära tio lärare drabbats av canser, detta har i sin tur ökat oron bland de anställda och elever. Inte förrän den lokala Piteå Tidningen uppmärksammade detta i flera repotage och kraven från lärare och elever växte har man nu agerat från skolledningen och kommunen.

Efter att kommunen och skolledningen nu backat har de beslutat om två utredningar  för att kartlägga om det finns något samband mellan canserinsjuknande och hur man ska kunna sanera skolan.

Nu gäller de för elever, lärare och de fackliga organisationerna att kontrollera att utredningarna görs korrekt och inte sopas under mattan när media intresset svalnar. Alla har rätt till en säker arbetsmiljö. Skadestånd borde betalas ut till de som drabbats av canser och sjukdomar.

RS Piteå