Arkiv | Kapitalismens kris RSS feed for this section

Lyckad demonstration i Luleå

27 Sep

Den 17 september höll Rättvisepartiet Socialisterna, Asylrörelsen Norrbotten, Elevkampanjen mfl en demonstration i Luleå, med parollen ”Vi har fått nog av social nedrustning, rasism och ojämlikhet!”. Det var ett femtiotal som stannade och lyssnade på de olika talarna.
Sven-Mikael Nyström var konferencier och inledde demonstrationen: ”Septemberalliansen hade en stor demonstration i onsdags i Stockholm, och nätverket ’Nej till nedskärningar i vården’ demonstrerar på åtta platser runtom i landet idag, bla Kiruna. Vi vägrar acceptera en samhällsutveckling där massarbetslösheten består medan vård, skola och omsorg får en allt mindre andel av samhällets resurser, inga bostäder som våra unga har råd med byggs, tågtrafiken bryter samman, elpriserna skenar och investeringarna för en klimatomställning av trafik, bostäder och industrier uteblir!”

Marcus Löfgren från Elevkampanjen talade om situationen för unga idag: ” Situationen i hemmet är en sak som påverkar utbildningen för elever i alla åldrar. Om en eller båda föräldrarna blir sjuka, arbetslösa eller får mindre lön så påverkar det barnen och risken finns då att de tar med det till skolan. Nu är det allt fler och fler som blir arbetslösa, sjuka mm och för eleverna råder det redan brist på elevvårdande personal så att alla elever kan inte få det stöd som de behöver. Vi måste resa oss mot den grymma högerpolitiken som styr i dagens samhälle! Vi kan inte göra något om vi sitter hemma, vi måste demonstrera och protestera mot nedskärningarna som drabbar de unga. Politikerna i riksdagen kommer inte göra det åt oss, vi måste själva agera för att kunna få förbättringar i skolan.”

”Den svenska migrationspolitiken är borgarnas svepskäl för att dumpa lönerna, segregera människor för att kunna genomföra nedskärningar – allt i jakten på profit. Svensk migrationspolitik polariserar, ställer människor mot varandra för att skapa bilden av en gemensam fiende – allt för att rikta bort blicken från borgarnas attacker mot samhället, välfärden och arbetarna.”, sa Raymond Ohlson, från Asylrörelsen Norrbotten.

Suad Hameed talade om situationen för sjukskrivna: ”Regeringens försämringar av sjukförsäkringen har inneburit enorm stress och oro för många av oss sjuka. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk! Regeringens politik har inneburit att 49 000 människor har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen. De har inte blivit friska eller rehabiliterade. Bara fattigare, när man tvingats gå till soc för att söka försörjningsstöd. Och inte ens där är det säkert att man får pengar. Utredningen kan ta veckor eller längre. Under tiden är det många som har svårt att få pengar ens till mat, än mindre hämta ut mediciner. Regeringen vill använda pengarna till skattesänkningar för rika. De hårdbantade socialförsäkringarna är en strålande affär för staten med ett överskott förra året på 45 miljarder kronor, trots hög arbetslöshet. Överskottet går rakt in till statskassan, eller om man så vill till pigavdrag och avskaffad skatt för de rika.”

Den sista talaren var Jonas Brännberg från Rättvisepartiet Socialisterna:”Blands 16 jämförda OECD-länder, de mest utvecklade länderna i världen har Sverige lägst antal vårdplatser per invånare. Personal, fackföreningar, patientorganisationer och Socialstyrelsen har gång på gång kritiserat landstingen för ständiga överbeläggningar som hotar patientsäkerheten. Men nu börjar måttet vara rågat. Det är därför Nätverket mot nedskärningar i vården demonstrerar på 8 platser idag, tex Kiruna som drabbats hårt av Norrbottens landstings nedskärningar. Men alla norrbottningar, oavsett vars man bor drabbas när landstinget ska skära bort ytterligare ca 400 miljoner kronor de närmsta åren. Demonstrationen här i Luleå idag är i solidaritet med vårdprotesterna runtom i landet, men också i solidaritet med alla andra som drabbats av regeringens omvända Robin Hood-politik – en regering som stjäl från de fattiga och ger till de rika. Sällan har det varit så tydligt som idag vem den här regeringen företräder och vem som attackeras.”
Det femtiotal människor som lyssnat på talarna gick med i demonstrationståget till stadshuset och tillbaka, och ropade paroller som ”Reinfeldt våra pengar tar, ger till de som redan har” och ”Jalla jalla, vård åt alla”. Det krävs mycket mer för att Luleås kommunalråd Karl Petersen ska backa från nedskärningarna, men detta är en bra början på en växande proteströrelse i Luleå och Norrbotten.

Annonser

Kaderskolan avslutad

2 Aug

Efter en vecka av studier, diskussioner och debatter har nu CWI:s internationella kaderskola avslutats. Årets skola besöktes av 365 marxister från 33 länder, flest länder representerade någonsin på CWI:s kaderskola. Från Sverige deltog 25 personer. CWI finns representerade i 45 länder men alla kunde inte delta.

Veckan visade på CWI:s framgångar i denna viktiga period av revolution och kontrarevolution. Inspirerande var deltagandet från revolutionens Tunisien från vilka fyra kamrater deltog. Kaderskolan handlar om att samla och skola de marxistiska styrkorna för framtiden, att beväpna dessa styrkor med ett socialistiskt program och taktik för att kunna leda och ingripa i massrörelser.

Under veckan såldes politiskt material på bokbordet för 40 000 kronor och i den ekonomiska insamlingen gavs bidrag till internationalen på över 250 000 kronor.

Rättvisepartiet Socialisternas vallåt

1 Aug

Tack till ”Ray” från ”Red Hammer Production”

Pappersstrejk i Piteå

22 Apr

När Offensiv träffar strejkande pappersarbetare i Munksund utanför Piteå är det tydligt att enigheten är total – de vet vad striden handlar om och är inte beredda att backa.

Utanför grindarna till SCA:s pappersbruk i Munksund står Per Nordkvist och Tommy Bergman strejkvakter.  Båda jobbar i vanliga fall på anläggningsservice.
– De enda som jobbar av de 230 LO-anslutna på fabriken är de som kör KVV-pannan som ger ånga till sågen, och så några som sköter brandskydd och sånt, berättar Per Nordkvist.
Precis som alla vi träffar tvekar de inte att striden är värd att ta.
– Bemanningsfrågan är den viktigaste, tycker Per Nordkvist
– De förbund som gjort upp tycker jag har sålt sig för billigt. Kravet på 2,6 procent är inte prutbart, säger Tommy Bergman, som jobbat över 40 år på fabriken.

På Folkets Hus i Munksund har Pappers avdelning 158 ordnat med en mötesplats för de strejkande. Ordförande Tore Stenberg vill inte tala med Offensiv men andra uttalar sig gärna. Även här är oron att bemanningsföretag allt mer kommer smygandes, men också lönenivån är en viktig fråga.
–De som skrivit på hittills har skrivit på en för låg nivå, som inte klarar reallöneökningar. Nog finns det pengar. SCA i Munksund gjorde en vinst på 108 miljoner kronor förra året, berättar Lars-Erik Samuelsson, elektriker och styrelseledamot i avdelning 158.
Stödet från allmänheten verkar de flesta tycka är hyfsat men de stör sig på Svenskt Näringslivs agerande.

– Svenskt Näringsliv är och trampar i klaveret. De är ingen motpart till oss. Snart blandar väl sig Reinfeldt och Littorin i också. Svenskt Näringsliv ser sin chans nu med krisen och vem som styr i landet. De har låtit hyfsat svaga förbund gå ut först, de som haft problem i krisen, säger Stefan Lundqvist, vice ordförande i avdelningen.
– Det har blivit en sned bild där det framställs som en lyxstrejk. Det finns bruk där lönerna är sämre än Handels eller vårdanställda, säger Lars-Erik Samuelsson.

Jonas Brännberg

Jobbupproret

3 Mar

Ja till fasta jobb, nej till bemanningsföretag

Idag pågår tre slag om anställningstryggheten

1. Ja till fasta jobb – nej till bemanningsföretag

Abu Garcia, Marabou, Lagena, Urban Outfitters, Ålö, EuroMaint…… Listan kan göras lång på arbetsplatser där den fasta personalen bytts ut mot bemanningsföretag. Sakta men säker pågår det omfördelning från fasta arbeten till osäkrare bemanningsjobb, där sysselsättningsgrad, lön och arbetstider är omöjliga att förutsäga från en dag till en annan. Bemanningsbranschen prisas för att den skapat 60 000 ”nya” jobb. Men inga nya jobb har skapats. Det är 60 000 jobb som annars skulle ha varit kvar i de företag som nu hyr in istället.

2. Ja till fasta jobb – nej till daglöneri

Över 700 000 är idag visstidsanställda. Detta är ett gissel för många kvinnor inom kommun och landsting och en bromskloss för ungdomar som vill etablera sig i yrkeslivet. Var tredje anställd i omsorgen går på tidsbestämda anställningskontrakt och 60 % av alla unga arbetare, mellan 16-24 år, står utan de grundläggande rättigheter som en fast anställning innebär. 2003 gick för första gången visstidsanställningar om fasta anställningar som den vanligaste anställningsformen för unga arbetare. Sakta men säkert sker en förskjutning från fasta arbeten till tidsbegränsade påhugg.

3. Ja till fasta jobb – på heltid

Att kunna leva på sin anställning är ofta förknippat med möjligheten att kunna arbeta heltid. Ofrivillig deltid förkrymper människors förmåga att försörja sig själva. I värsta fall blir man beroende av föräldrar, partner eller försörjningsstöd. Särskilt hårt slår deltidsanställningarna mot kvinnliga arbetare, varav hela 45 % har en anställning som underskrider heltidsmåttet. Ungefär 200 000 arbetstagare arbetar idag ofrivillig deltid. Av dessa är 150 000 kvinnor.

Heltid ska vara en rättighet – deltid en möjlighet. Det är heller inte ovanligt att de som idag har svagast ställning på arbetsmarknaden är visstidsanställda på deltid i ett bemanningsföretag. Särskilt utnyttjas papperslösa flyktingar som helt saknar rättigheter. Motståndet mot denna utveckling växer.

I december 2009 gjorde LO-förbunden SEKO, Byggnads, Fastighets, Elektrikerna, Transport och Målarna en opinionsundersökning där 8 av 10 LO-medlemmar ville att förbunden skulle ta konflikt för att förhindra att företag säger upp personal och tar in arbetskraft via bemanningsföretag istället. Den myt som sprids om att den nya, ”flexibla” arbetsmarknaden skulle vara något folk gillar, motbevisas bl a av Akademikerförbundet SSR:s undersökning som visar att 97 % av alla arbetare vill ha fasta jobb (tillsvidareanställning). Följaktligen är det bara 3 % som självmant väljer andra anställningsformer. Det är dags att ta denna opinion på allvar. Det är dags att åter ta kamp!

Undertecknade av detta upprop kräver:

Regler vid inhyrning av arbetskraft Avtalen ska innehålla strikta regler som förstärker det fackliga inflytandet vid inhyrning och stoppar arbetsgivarens möjlighet att kringgå lagen om anställningsskydd genom att använda inhyrd arbetskraft istället för personer som har företrädesrätt enligt lagen.

På sikt måste förbudet mot privat arbetsförmedling återinföras. Fast anställning ska vara norm Begränsa andelen visstidsanställda och inhyrd personal till förmån för fler tillsvidareanställda i företagen, detta genom att begränsa andelen icke tillsvidareanställda till högst 10 % per arbetsplats.

Trygga anställningar Många har idag en otrygg ställning på arbetsmarknaden genom att de bara erbjuds tidsbegränsade anställningar med försvagat anställningsskydd. Detta gäller i särskilt hög grad ungdomar. Avtalen ska innehålla regler som förstärker anställdas rätt till tillsvidareanställning och som stoppar ett slentrianmässigt användande av tidsbegränsade anställningar.

Ingen lönedumpning Riv upp Lavaldomen. Alla arbetstagare, oavsett nationalitet, ska ha rätt till de fackligt reglerade villkor vi utverkat för våra arbetsplatser. Vi säger nej till lönedumpning.

Rätt till heltid Många kvinnor i arbetaryrken jobbar idag ofrivillig deltid. Avtalen ska stärka löntagarnas rätt till heltid vid nyanställning liksom för arbetstagare som är anställda på deltid.

Läs mer >>

Luleå: ”Rädda helgtillägget”

14 Sep

Den 10 september samlades drygt 60 personer utanför Strand Galleria i Luleå för att sedan demonstrera mot stadshuset under parollen ”Rädda helgtillägget”. Som Offensiv tidigare rapporterat om hotas helgtillägget för vårdanställda i Luleå kommun. Detta har mötts av ilska från de anställda. Demonstrationen den 10 september ställde politikerna till svars.

Utanför Strand talade bland andra undersköterskan David Hedberg, en av arrangörerna och medlem i Rättvisepartiet Socialisterna. En av demonstranterna var Anne-Maj Ekman som jobbar på Midskogens äldreboende:

– Det är svagt gjort av sossarna, de borde börja med att sänka lönerna högst upp. Under demonstrationen ropades talkörer som ”Vad vill vi ha? Lönen kvar!” och ”Sänka lönen det var droppen – har ni ingen skam i kroppen?”

Väl framme vid stadshuset fortsatte talkörerna i väntan på kommunalrådet Karl Petersen (S). Solveig Nilsson, som jobbar på Midskogens äldreboende, tycker nedskärningarna inte är arbetarpolitik.

– Nedskärningarna drabbar de boende hårdast och det är mindre bemanning på helgerna. Men vi tänker fortsätta att kämpa. När Karl Petersen dök upp blev han överöst med frågor om nedskärningarna. På en av frågorna svarade han att slopat helgtillägg för vissa kommer att innebära en lönehöjning.

Demonstranterna svarade med att skrattande bua ut Petersen. Efter fyra minuter sa Petersen att han inte har mer tid. En upprörd kvinna ropade då åt Petersen och frågade om han inte skulle sänka sin egen lön istället. 100-tals namn har samlats in för att rädda helgtillägget och namninsamlingen kommer att fortsätta. Nästa förhandling äger rum den 25 september och kampen kommer att fortsätta tills politikerna backar. Emma Lugnet

Reinfeldts paket: För lite – för sent

8 Sep

Regeringens nya stödpaket till kommuner och landsting är långt ifrån tillräckligt. Det tillfälliga stödet på totalt tio miljarder kronor till kommuner och landsting 2010 räddar inga 13 000 jobb som regeringen påstod i måndags.

Stödpaket handlar mer om att försöka rädda högerralliansen undan en valförlust 2010. De tio miljarderna, sju till kommunerna och tre till landstingen, ”är pengar för att säkerställa att kommunerna inte behöver panikbromsa och säga upp”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i samband med att regeringen presenterade sitt paket den 7 september.

Dagen efter Reinfeldts utfästelse kom besked om att mellan 450 och 500 personer förlorar sina jobb på Länssjukhuset i Sundsvall och Härnösand. Samma dag rapporterade Piteå-Tidningen att: ”17 tjänster försvinner när socialtjänsten i Piteå tvingas spara. Mest drabbas Norrgården i Norrfjärden där elva vårdplatser inom äldreomsorgen tas bort liksom åtta heltidstjänster.” I slutet av augusti i år varnade Lärarförbundet för en lärarminskning utan motstycke.

Mot den bakgrunden räcker inte sju miljarder kronor extra till kommunerna långt. Inte ens om alla extra miljarder gick till skolan skulle det räcka som kompensation. ”Omräknat till lärartjänster skulle regeringens satsning innebära motsvarande cirka 7 700 lärare i skolan. Det kan jämföras med att antalet lediga lärarjobb som utannonserades under årets första fem månader minskade med omkring 13 000”, skrev Lärarförbundet i en kommentar till regeringspaketet. ”Landstingen sparar två miljarder kronor i år och betydligt mer nästa år”, enligt en debattartikel i SKL:s tidning Dagens Samhälle den 3 september.

Regeringens tre miljarder kronor extra till landstingen är för lite för sent. Den ”panikbromsning” som Reinfeldt varnade för inleddes redan i fjol. Nu rullar verksamheten bakåt och nedskärningspaketen avlöser varandra. Krisen och den snabbt stigande arbetslösheten innebär att kommunerna och landstingens skatteinkomster blir minst 40 miljarder kronor mindre 2010 än de räknade med i juni förra året. ”Skatteunderlagstillväxten är historiskt svag”, menar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på sin byråkrat­svenska.

Resultatet är snabbt växande underskott i kommuner och landsting och de kärva tiderna kommer att bestå och till och med förvärras. ”För åren 2011 och 2012 ser situationen ännu mer bekymmersam ut med stora underskott. Det beror dels på minskade statsbidrag dels på de ackumulerade effekterna av en svag skatteunderlagsutveckling. Kommunerna kommer dessa år tvingas fortsätta vidta kraftiga åtgärder för att klara ekonomin.” ((SKL om kommunernas och landstingens ekonomi – maj 2009). Och regeringens stödpaket är bara en tillfällig och liten inkomstförstärkning. Om det vittnar en rad kommunpolitiker.

I exempelvis Malmö blir det inga mer pengar till förskola och äldreomsorg 2010. – Tvärtom. Vi har ju beslutat om ett sparbeting på en procent både i år och nästa år. Det ligger fast, säger kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) till Sydsvenskan den 8 september. I Uppsala kommun, som skär hårt i verksamheten i år, ska de extra pengarna –144 miljoner kronor – inte ens gå till verksamheten utan ”i första hand användas för att förstärka kommunens ekonomiska resultat”, enligt vad kommunalrådet Karolina Hilding (FP) uppgav för Radio Uppland i tisdags.

I Dalarnas landsting, som ska spara 600 miljoner kronor och minska antalet tjänster med 600 under kommande tre åren, kommer regeringens extra pengar inte att innebära ”någon förändring av den besparingsplan som beslutats”, säger landstingsrådet Ingalill Persson (S) till Dala-Demokraten den 8 september. Botkyrka kommun beräknar att tappa 250 miljoner kronor nästa år i skatteintäkter på grund av ökad arbetslöshet. Samtidigt ökar socialbidragskostnaderna med 15 procent 2010.

– Då betyder regeringens extrapengar, som för Botkyrkas del skulle landa på omkring 40 miljoner kronor, väldigt lite, sa Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande (S), till radions Ekot i måndags. Så ser det ut i kommun efter kommun, i landsting efter landsting. Regeringspaketet är inte oväntat med tanke på att det snart är val. Men ingen ska tro att nedskärningspolitikerna helt plötsligt blivit välfärdens försvarare.

Det regeringen spenderar idag på att försöka mildra krisens verkningar betyder nya nedskärningar imorgon. Bara en beslutsam kamp för jobb och verkliga satsningar på skola, vård och omsorg kan stoppa nedskärningarna och tvinga politikerna att dra tillbaka varsel och personal- inskränkningar i form av tysta varsel (pensionsavgångar som aldrig ersätts, vikarier som inte längre får jobb o s v).

Det krävs inget mindre än kommunala uppror och masskampanjer för att få till stånd en politisk kursändring. Inte minst fackföreningarna måste ta striden nu. Och om den fackliga ledningen på central (och ofta även lokal) nivå inte är beredd att ta den nödvändiga fajten måste nätverk och andra gräsrotsinitiativ tas som kan samla anställda med brukare, anhöriga, elever, föräldrar och så vidare.

Rättvisepartiet Socialisterna vill på alla sätt stödja bygget av sådana proteströrelser och därmed bidra till att lägga de första grundstenarna till ett nytt socialistiskt arbetarparti och en ny kämpande arbetarrörelse.

Per Olsson